Vid bilförare finns det flertalet saker som är viktigt att ha i åtanke för att du ska ha en trygg och säker körning, för dig själv och andra. Några av dessa aspekter är den så kallade Stoppsträckan, som blir beroende på din Reaktionssträcka Bromssträcka.
Detta begrepp innefattar den sträcka som blir innan bilen står stilla, innan och under en bromsning. Dessa tre sträckor hänger ihop och handlar egentligen om hur lång tid det tar för dig som bilförare tills bilen står stilla efter att du har reagerat på någonting som tvingar dig att bromsa. Det kan uppstå olika situationer som får dig att behöva tvärnita. Exempelvis, ett djur som springer ut på vägen eller en annan bil framför dig som har stannat av någon anledning.
Din stoppsträcka är beroende av din reaktionssträcka och bromssträcka. Läs på den här sidan om vad som påverkar din reaktionssträcka bromssträcka och hur du ska tänka kring uträkning av stoppsträcka.
Stoppsträckan = reaktionssträckan + bromssträckan. Stoppsträckan är alltså den sträcka som blir efter reaktionssträckan adderat med bromssträckan. Efter att du har hunnit reagera på något, har bilen fortsatt att köra ett par ytterligare meter tills du börjar bromsa som också avger en sträcka. När bilen sedans står still kan du se din stoppsträcka.
Stoppsträckan är då alltså den sträcka bilen rullar från och med det att du först uppfattar en fara tills dess att bilen står helt stilla. När du kör bil bör du alltså inte endast tänka på ifall du hinner bromsa. Utan även om du hinner reagera och stanna av.
Så här kan en fråga på teoriprovet kring stoppsträcka se ut:
Det är sommar och vägen är torr. Du kör i 90 km/h med en bil som har bra däck och bra bromsar. Plötsligt upptäcker du ett hinder på vägen och bromsar in kraftigt. Hur lång blir stoppsträckan, om din reaktionstid är 1 sekund?
Följande är formeln för Stoppsträckan.
Stoppsträckan är reaktionssträckan + bromssträckan. Först räknas reaktionssträckan ut:
Därefter räknas bromssträckan ut:
Nu läggs de båda sträckorna ihop:
Reaktionssträcka är sträckan bilen hinner rulla från det att du upptäckt faran tills dess att du börjar bromsa eller väja, alltså helt enkelt tiden från det att du upptäcker en fara tills dess att du reagerar. Det finns två faktorer som påverkar reaktionssträcka. Dessa är reaktionstiden och hastigheten, reaktionstiden gör att du rullar en längre stund och hastigheten är avgörande hur långt du färdas under stunden du rullar innan du agerar på den uppstådda faran. Vanligtvis har människan en reaktionstid på en sekund, men det finns olika faktorer som kan påverka reaktionstiden. Den kan bli kortare om du är en erfaren förare, eller om du är handlingsberedd. Om du inte har haft körkort särskilt länge är det viktigt att du är handlingsberedd. Du får då kortast reaktionstid om du är bromsberedd. Att vara bromsberedd innebär att du håller foten över bromspedalen och är redo att bromsa. De saker som kan komma att påverka din förlängda reaktionstid, är alkohol, droger, och trötthet. Reaktionssträckan förändras proportionellt mot hastigheten, se nedan:
Fordonets hastighet (proportionerlig ökning):
Din reaktionstid.
Formel: Stryk sista siffran i hastigheten, multiplicera med reaktionstiden och multiplicera med tre. Eftersom det antagna värdet på reaktionstiden ofta är runt en sekund kan du se det som att du endast stryker sista siffran i hastigheten och multiplicerar det med tre.
Exempel på uträkning med hastighet 50 km/h och reaktionstid 1 sekund:
50 km/h ⇒ 5
5 x 3 = 15 meter reaktionssträcka
Bromssträcka är sträckan bilen hinner färdas från det att du har börjat bromsa tills bilen står stilla. De finns även faktorer som påverkar bromssträckan. Dessa är, väglaget. Är det halt väglag, exempelvis vid is blir bromssträckan längre. Det bästa väglaget där bromssträckan är kortast, är torr asfalt. Fortsättningsvis, är däcken grepp också avgörande för bromssträckan. Om däcken är slitna har de sämre grepp och bromssträckan blir längre. Bromsarna är också en viktig faktor för hur lång din bromssträcka kan bli. Typ och skick av bromsar påverkar bromssträckan. De flesta bilar har dock ABS bromsar vilket förkortar sträckan, på de flesta underlag. Vikten är också avgörande. Ju mer last eller vikt, desto längre blir bromssträckan. Lutningen spelar också roll, om lutningen lutar uppåt blir bromssträckan kortare, men vid nedförslutning blir den längre. Hastigheten är också avgörande, ju högre hastighet du har desto längre blir bromssträckan, den ökar kvadratiskt mot hastigheten. Se exempel nedan:
- Fordonets hastighet (kvadratisk ökning; ”upphöjt till 2”):
- Vägen (lutning och väglag).
- Lasten
- Bromsarna (skicket på dem, bromsteknik samt hur många hjul som bromsar).
Förutsättningar: Bra och torrt väglag, bra däck och bra bromsar.
Formel: Stryk nollan i hastigheten, multiplicera siffran med sig själv och multiplicera sedan med 0,4.
0,4 kommer från det faktum att avståndet som krävs för att stanna från 10 km/h på torr väg är cirka 0,4 meter. Forskare mätte bromssträckan för att beräkna detta. På grund av detta börjar den förenklade formeln med bromssträckan vid 10 km/h och ökar den kvadratiskt med hastigheten. Exempel på uträkning med hastighet 50 km/h:
50 km/h ⇒ 5
5 5 = 25
25 0,4 = 10 meter bromssträcka
Det finns lite olika metoder att räkna på, och egentligen spelar det ingen roll vilken av dem du använder. Det är svårt att räkna ut en exakt stoppsträcka men det går att räkna ut på ett ungefär. Det kan vara bra att kunna använda någon av dessa metoder för att veta vilket avstånd du bör ha till bilen framför dig eller kring frågor på teoriprovet. Det gäller dock alltid att vara handlingsberedd och köra när du är i rätt skick. När du skriver teoriprovet kan du använda någon utav dessa metoder, så länge du räknar på rätt sätt. Det är inte heller en jätteavancerad matte. Ha i åtanke att detta är viktigt för att du ska köra säkert sedan ute i trafiken och hinna bedöma i tid vid en plötslig situation.
Har man beredskap så blir framförallt reaktionstiden kortare och eftersom reaktionssträckan är en del av stoppsträckan så blir den kortare. Hur mycket beror från person till person och ingenting man kan räkna ut exakt, men det är alltid bra att vara handlingsberedd.
Stoppsträckan vid en hastighet på 50 km/h är ungefär 35 meter lång.
Stoppsträckan är totala avståndet din bil rullar från det att du upptäcker en fara till dess att du hunnit stanna helt.
Reaktionssträckan är den sträcka ditt fordon rullar från det att du upptäcker en fara till dess att du börjar bromsa eller väjer. Alltså tiden det tar för dig att reagera, oftast är den mellan 0.5-2 sekunder.
För att få bästa reaktionstid ska du vara utvilad, nykter och se till att du är alert. Vissa förare är mindre alerta om de inte har hunnit starta sin dag med morgonkaffet exempelvis, men detta är såklart individuellt.
Stoppsträckan är ungefär 56 meter lång i 70 km/h.
Formeln är : Ta först bort en nolla från hastigheten och multiplicera med tre, då får du reaktionssträckan. Därefter tar du siffran du fick från hastigheten upphöjt i 2 och multiplicerar det talet med 0.4
Exempel : 70 Km/h
70 : 7 | 7*3 = 21 - Reaktionssträckan
70 : 7 | 7*7 = 49 | 49 * 0,4 = 19,6 - Bromssträckan
19,6 + 21 = 40,6 - Stoppsträckan
Bromssträckan är den sträcka som det tar för fordonet att stanna under inbromsning. Den kan vara olika lång eller kort beroende på väglag, däck och bromskapacitet.